EPOKEN HIERTA 1830-1851

På Lars Johan Hiertas staty på Riddarhustorget i Gamla stan lyder inskriptionen: "Lars Johan Hierta, föregångare för en fri press och för ett folkligt statsskick". Statyn är rest av Publicistklubben. Ingen kan vara mer värd ett sådant eftermäle än Aftonbladets grundare.

Lars Johan Hierta, huvudredaktör 1830-1851, grundade den fria pressen i Sverige. Hierta lovade redan i det "prospekt" som föregick det första numret att hans tidning skulle "söka snabba underrättelser om märkliga åtgärder inom administrationen". Att den skulle vara oberoende var för Hierta en självklarhet som "bättre uppenbarar sig i ord än i handling". Aftonbladet var inte Sveriges första tidning, men är en av Sveriges äldsta dagliga tidningar. Föregångarna var okritiska och eftergivna mot kung Karl XIV Johan som styrde med hjälp av adeln. Ett av Hiertas första angreppsmål var "sängkammarväldet" kring kungen. Kungen höll sig med favoriter med särskilt tillträde till hans sängkammare. Främste favoriten greve Magnus Brahe var en av Sveriges mäktigaste män, trots att han inte hade någon politisk befattning.

 

Slogs för yttrandefrihet

Hierta slogs för yttrandefrihet, frihandel med bland annat lägre importtullar och för en tvåkammarriksdag med valda ledamöter. Kritiken från de härskande klasserna blev förödande. Under de fyra första åren åtalades Aftonbladet fem gånger.

Lika hatad som tidningen blev av överheten, lika älskad och populär blev den bland borgerskapet. Speciellt avdelningen "Kaleidoskop" som skrevs i en lättsam och satirisk ton väckte jubel. Där föddes det moderna tidningskåseriet. Hos Hierta debuterade också Wendela Hebbe, Sveriges första heltidsanställda kvinnliga journalist.

 

Kungen försökte stoppa tidningen

Så småningom försökte kungen att dra in tidningen, men Hierta var förberedd och hade i förväg utfärdat nya utgivningsbevis för andra utgivare än han själv. Han bytte namn till "Det nya Aftonbladet", "Det andra... Det tredje..." osv. När han sålde Aftonbladet 1851 hade han ändrat titeln tjugosex gånger. Aftonbladet var under Hiertas år Sveriges största och mest inflytelserika tidning.

En av Hiertas medarbetare, Anders Lindeberg, blev dömd till döden för majestätsbrott när han anklagade kungen för att i eget syfte hindra Lindeberg från att öppna en teater. Domen ändrades till tre års fästning, men Lindeberg vägrade ta emot nåd. Till slut lurade man ut honom ur Waxholms fästning och låste dörren bakom honom så att han inte kom in igen!

 

Hierta segrade upplagekriget

Aftonbladets upplaga steg snabbt till 2 500 exemplar, vilket var en mycket stor upplaga i början av 1830-talet. I slutet av decenniet var upplagan cirka 6 500 och under 1840-talet 7 500 exemplar.  Hierta var en föregångsman även i andra avseenden. Han köpte en av de första snällpressarna i Sverige, en så kallad Scanhope-press av engelsk modell. Han hade eget stilgjuteri och drev ett framgångsrikt bokförlag. Redan i prospektet förklarade han att tidningen varje dag skulle innehålla en sida annonser. Tidningen utvecklade sig till en god affär och blev på så sätt oberoende och självständig.